Innan påsk var jag med i min syrras disktrase-swap. Sticka eller virka en disktrasa efter ungefärliga mått. Jag passade på att testa två nya tekniker virkning. Spiral i flera färger och snäckor i två färger.
Men vi tar det tråkiga först. Det fruktansvärda, det som bara inte fick hända. Min lilla kanikel, som jag skrev i förra inlägget, blev visserligen bättre av behandlingen. Men på återbesöket sövde veterinären ner honom och hittade en cancertumör i munnen på honom. Den hade gjort så att en hel tandrand försvunnit och att den övre tandraden växt in i käken på honom. Nu fick jag inte välja längre utan det fanns ingen behandling att ge honom. Mitt hjärta gick i tusen bitar och min kanikel är nu i kaninhimlen tillsammans med barndomskaninen Skuttunge. Det finns mer känslor än ord, men jag har skrivit lite mer om min älskade Tux och vår sista tid här... Men det är bland annat därför det ekat lite här, vilket det kommer göra ytterligare en tid.

Snäckorna var däremot lite klurigare innan jag kom in i det. De virkas i två olika mönsteromgångar, ena där alla stolpar görs i samma maska och andra där alla görs i varsin stolpe med virkas tillsammans. Den räknades dock som medel. Jag undrar vilka kriterier som avgör svårighetsgraden.
I utbyte fick jag två rosa stickade trasor i utbyte (lilla bilden), en dominostickning av min kära mor och en slätstickad med rätstickat mönster i. Som liknar en liten söt figurs hand. Som en Anna har gjort. Stort tack till er.
Mina trasor hamnade hos mamma och Gerd, slit dem med hälsan eller handen och varm vatten om ni fördrar det!
Tillbaka till Virkat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar