fredag 6 september 2013

Välgörenhet och långsam ufominskning

Att blotta sig och be om hjälp kräva mod, att be främmande människor om hjälp krävs ännu mer mod. Nu har två personer ur en virkgrupp vågat och klart de ska få hjälp. Ena får ont av virkning efter en bilolycka och den andra är utförsäkrad och har inte pengar till garn....




Förutom att färdigställa den krympande ufohögen har jag alltså tillåtit mig att börja på nya saker. I det här fallet rutor, jag har försökt ha ett undantag för välgörenhetsvirkning (tidigare sköldpaddor och bläckfiskar, som dessvärre fortfarande bor hemma eftersom det inte finns någon ambassadör i Sundsvall).
Jag är just nu inne på min sjunde ruta och det blir nog punkt snart. Jag fick mitt vita garn, som hon önskat runt kanterna, levererat i går så jag har det kvar på allihop. Jag är ledig (eller arbetslös kanske det heter när man inte har fast anställning) den här veckan och har tillbringat den i Sollefteå för att köra motorcykel intensivt och ladda för den stundande uppkörningen. Så en del virkning har jag hunnit med mellan varven, tre ufon och rutprojektet fick följa med. Tärnan som bara hade ett ljus har nu fått både huvud, kropp och armar. Till henne saknas bara hår, ansiktsdrag och glitter. Traktorn som bara hade ett hjul har nu tre till och då jag trodde att jag hade huvfärgen med mig utan att ha det har det stannat av. Fast jag skulle få ta lite av mamma, men så långt har jag inte kommit än. Ugglan där garnet höll på ta slut har nu fått en överkropp i annan färgar och saknar bara vingar, fjäderkant och ögon nu. Så ingen har blivit riktigt klar, men betydligt närmare färdiga än tidigare i alla fall. Tärnan blir färdig när jag kommit hem, ugglan när rutorna fått en vit kant och traktorn om jag hinner sno garn av mamma medan jag är kvar här, annars till veckan.
En dag passade jag på att åka lastbil med lillebror och då blev det en del virkande på rutorna. Medan han lossade (då man inte får sitta i bilen och passagerare får sitta i säkerhetszon och snällt vänta) hann jag läsa en del i boken ska recensera till tidningen. Den imponerar inte jättemycket på mig...
Som sagt har det blivit sju rutor, en nävekorgskrokad (den blå-gula), en med utan på liggande stolpfläta (den mörk orange), en tjock i vändbart snäckmönster (den ljus och mörk orange), en adrienneruta (den röda), en mormorsruta med blomma (fler färgade) och en med staplade fasta maskor och stolpar tre (den ljus orange). Den sista gör jag i snäckor i två färger, samma struktur som jag gjorde ena disktrasan i swapen. Det finns ytterligare några strukturer som jag är sugen på att prova, men får se om det hinns med. Måste göra klart de här först så att det inte blir fler ufon. Men nu har jag som sagt fått mitt vita garn så nu är det bara att virka på.
Visst är jag lite egoistiskt i det hela då jag tar tillfället i akt att testar nya mönster och lära mig tekniker/strukturer som jag sneglat på i min virkbibel. Men hon hade inget önskemål om teknik och struktur, utan bara om storlek, så det blir nog bara charmigt med olika sorters rutor. På tal om storlek. Klantigt nog hade jag lagt ur måttbanden ur min virkpåsar och då tagit reservbandet ur min plånbok, men glömt det på sängen. Så jag hade inget måttband på lastbilsturen. Lätt panik, dessutom hade jag lagt ur de tidigare rutorna så jag kunde inte utgå från dem heller. Ingen tumstock, ingen linjal i kalendern, det enda vi (mest brorsan) visste måtten på var en diodsammansättning som var 9,5 cm så den utgick jag ifrån på de tre rutor jag hann starta då. Lyckligtvis kan han sina dioder så centimetrarna stämde perfekt.
Sedan använder jag dessutom garn som jag redan har hemma, även om alla färgerna inte stämmer med listan på hennes favoritfärger. Men att köpa garn specifikt till något är fortfarande lite främmande i min värld. Visst inser jag att det är så de flesta gör och speciellt till större projekt. Men just i det här området känner jag mig fortfarande som en sparsam student fast att det var över ett halv år sedan jag blev klar med studierna och trots att haft jobb så gott som varje dag sedan dess...
Nu ska jag virka vidare så den vita kanten på blir klar så jag kan skicka de till veckan samtidigt som jag letat igenom mina lådor på något lämpligt att skicka till den garntörstande stackars utförsäkrade.

Inga kommentarer: