tisdag 16 oktober 2012

Trasselfri sladd

I våras la jag väldigt många timmar på att göra mina hörlurar mer personliga, mer jag. Självklart blev det då lila och svart, två av mina favoritfärger. Nu har jag ett par unika lurar som aldrig trasslar och dessutom tål mer än vanliga!


Det började med att jag var inneboende i Stockholm, hos en mamma och en tvååring som gick och la sig vid sju. Naturligtvis i rummet precis bredvid mig med en av Sveriges tunnaste väggar emellan. Med andra ord var det inte tal om att spela musik på kvällen, till att börja med hade jag min vanliga plug-in lurar, men sladden var kort och det var bökigt att ta i och ur dem om man skulle hämta något i andra änden av rummet. Så när jag fyllde år önskade jag mig ett par "riktigt" lurar. Vilket jag också fick, dubbelt upp. Av både pappa och pojkvän. Jag tyckte dock det räckte med ett par, så ena byttes mot en hockeymatch.
När jag sedan kom tillbaka till Stockholm så är bland det första jag ser en människa som jag inte alls vill identifera mig med som har exakt lika lurar som jag nyss fått. Något måste göras!
Efter några timmar på mitt huvud började de dessutom skava. Så det var inte bara min fåfänga som fick mig att ta första steget. Jag tog fram lite svart garn och virkade en vaddering och satte på dem.
Virkningen är bara fastmaskor som är virkade fram och tillbaka till en rektangel som sedan är ihopsydd på insidan. (Inspirationen till blomman kommer från 100 blommor att sticka och virka, och sedan har jag modiferat den lite.)
Så var det hela i gång. Jag och mamma hade tidigare varit på symässa i Stockholm och fick se hur man kunde sticka in sladdar. Jag bestämde mig. Men jag var tvungen att hitta den perfekta lila färgen, så lik den på lurarna som möjligt.
Jag blev förvånad över hur lite garnaffärer det finns i Stockholm. Eller i alla fall hur få jag kunde hitta på eniro, hitta och google. Jag tror inte ens jag lyckades få ihop ett tio-tal olika namn och adresser. Men det tog desto längre tid att hitta åt alla och kryssa mellan tunnelbanestaioner än hit och än dit. Det gick åt många lunchraster tills jag tog en hel dag och bara for runt och letade.
Till sist hittade jag ett ull garn, dubbel så tjockt som jag skulle ha och nästan rätt färg.
Då var jag tillräckligt less på att leta så jag kunde tänka mig att dela på garnet och kompromissa med färgen. Jag ville bara komma i gång.

Att sticka in sladden tog lång tid och var till en början rätt lätt. Fram tills att jag kom till förgreningen och sladden började sno sig runt själva lurarna. Den större delen av tiden gick åt till att snurra nystana runt runt och ännu mera runt.
Men så här i efterhand känns det rätt värt det ändå. Sladdarna trasslar inte, den är mer skyddad och dessutom får jag komplimanger för det.

Jag skulle rekomendera ett mjukt garn, kanske till och med ull garn som tovar ihop sig lite och blir tätt och snyggt till den som vill sticka in ett par sladdar. När jag bytte färg så stickade jag in den andra tråden tillsammans med sladden för att slippa fästa massa trådar (vilket måste vara bland det tråkigaste som finns).

Gör så här:
Lägg upp fyra maskor (eller hur många du behöver beroende på sladdens, stickornas och garnets tjocklek) på två strumpstickor (alltså två på varje sticka).
Stick dem rätt.
Lägg sladden emellan stickorna och fortsätt att sticka rätmaskor runt.
(Du stickar vanlig rundstickning, men har sladden mellan stickorna, "i hålet")
Se till att dra i tråden så det blir tight runt sladden.
Sticka runt på fyra maskor fram till skarven.
Plocka upp två maskor (= sex maskor)
Sätt tre av maskorna på en säkerhetsnål.
Sticka vidare, som tidigare, med de resterande tre maskorna runt ena förgreningen med tre av maskorna.
Maska av och fäst garnet när du är nöjd med längden. Sticka sedan den andra förgreningen.

Lycka till!
(Och fråga gärna om du inte förstår vad jag menar!)

Inga kommentarer: