tisdag 3 september 2013

Bebisdrake

 

Wiho! Jag har äntligen fått mitt första kusinbarn! Givetvis ska den nya släktingen välkomnas med något barnvänligt och virkat.




Det började med att jag såg en söt kanin babyfilt på Raverly och fortsatte med en mängd varianter på virkforum på Facebook. Sedan såg jag ingen anledning till att göra motstånd mot suget längre. Nykomlingen skulle ha en bebissnuttis. Det var framför allt en bild som inspirerade mig extra mycket, en fyrkantig snuttis med drakhuvud (med taggar på) och två fötter i två av hörnen. Tankarna fortsatte att processa den draken. Skulle det bli snyggt att lägga till taggar ner på filten med? Då behövs någon form av svans... Hur skulle ett par vingar kunna se ut? Går det att göra något mer roligt...? Måste bebissnuttisar vara fyrkantiga? Går det att göra texturen lite mer draklik? Ska jag använda akryl eller lyssna på alla som påstår att det luddar? Vad har jag för bomullsgarn hemma?

Till sist hittade jag ett lila och grönt bomullsgarn (Soft Cotton från Järbo Garn) som blivit över från min tawashitid. Perfekt, dessutom tvättbart i 60 grader. Bebisar är väl inte överdrivet renliga och försiktiga med saker de gillar, om jag förstått saken rätt. Formen bestämde jag mig tidigt för att göra hela filten som en tunn drakkropp, likt en matta min mamma virkat någon gång för jättelänge sedan som ser ut som en björnfäll. I min absoluta favoritbok, Stora boken om virkning, hittade jag ett mönster som hette lejongap. Den påminner om snäckmönster. Någorlunda fjälliknande och så klart kul att få prova en ny teknik. Sedan tror jag det kan bli skönt i små händerna med lite ojämnt att känna på. 
Sedan var jag i gång, virkade helt på frihand och improviserade friskt med minskningar och ökningar. Till sist tog det lila garnet slut. Så något som inte alls händer ofta hände, till garnaffären med ett mycket specifikt önskemål. Ena affären hade garnet och dessutom i rätt nyans. Det finns visst fördelar med modernt garn, i jämförelse med alla mina loppis- och dödsbonystan..
Perfekt, det tog slut lagom till svansen. Svansen hade gärna fått bli lite spetsiga och längre, men jag tycker nog att den duger bra som den är en ändå.
Jag skickade också med en av tawashina, bebisar behöver väl badas och tvättas..
Dagen efter att jag på kvällen fått besked om lilla Fredrikas födelse så var draken på väg och ytterligare några dagar senare fick jag min andra bild på sötungen med sin lilla drake, som visserligen inte såg lika liten ut längre...
 
Till Virkat.

1 kommentar:

Kaldorei sa...

Men så fiiiin! En sån skulle jag verkligen vilja lyckas göra! Synd du inte skrev ner hur du gjorde allt eftersom! Hade köpt mönstret direkt! Såååå förbaskat fin!!