När jag flyttade till Trollhättan för fyra år sedan (hösten 2008) var målet att få ett vad-som-helst-jobb. För att sticka ut på den för ungdomar rätt tunna arbetsmarknaden gjorde jag ett mini-cv i form av ett visitkort.
Jag la ner mycket tid på att skriva cv och knacka dörr hos tänkbara
arbetsgivare. Men eftersom jag inte var ensam med gymnasiekompetens vill jag göra något lite extra så jag inte blev bortsorterad i första taget. Ett vanligt vitt sladdrigt A4 passade inte alls mig, även om jag hade ett längre cv också i just det formatet. Så här i efterhand, med lite mer grafisk erfarenhet hade jag antagligen typograferat kortet lite annorlunda. Men för en 19 åring som inte haft någon som helst utbildning i typografi och lärt sig indesign genom att klicka sig fram tycker jag inte att man kan vara allt för hård.
Så har i efterhand hade jag nog vinklat texten lite mer också, men det här var som sagt innan gdk (grafisk design och kommunikation) och journalistprogrammet. Jag hade gått rörlig bild och förälskat mig i indesign.
Att jag inte fick något jobb (mer än som Metro-utdelare en dag och ett telefonjobb jag sa upp mig i från efter tre dagar) tänker jag inte skylla på mitt cv för. Jag gjorde verkligen allt, det var nära att jag tänkte söka jobb i skrämmande pyramid-försäljnings-företag. Jag tänker skylla mina månaders arbetslöshet på ett stort då svenskt bilföretag med ekonomiska problem.
Med facit i hand så ångrar jag inte att jag flyttade ner till min pojkvän (och nuvarande sambo). Jag behövde komma ifrån lilla Sollefteå och risken finns allt att man fastnar om man inte tar chansen. Jag lärde mig ändå mycket den terminen, om mig själv och framför allt så väcktes mitt handarbetsintresse igen. Ja, jag säger termin eftersom jag på våren började plugga i Göteborg. Jag klarade inte av den sociala isolering som det innebär att vara arbetslös. Det var olidligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar